Sobergh

Vad man än gör kommer det aldrig vara tillräckligt..

Är det inte så då? Skulle kunna dra ner månen med mina bara händer och vem de en var så skulle den kräva mer.
Allt för ofta tänker man, vad gjorde jag för fel?
Allt för ofta vet man att de inte är hos en själv problemet ligger, men man måste ha någon att skylla på.. Och skyller man på sig själv hittar man alltid en orsak.. För man aldrig är tillräcklig.. Jag önska man kunde säga :

Jag älskar dig för den du är, även om du inte sa ett ljud eller när du pratar för mycket om ingenting.
Jag älskar dig för den du är, även när du råkar göra fel, eller om du gör rätt irriterande ofta.
Jag älskar dig för den du är, både när du skrattar och gråter.
Du behöver inte göra något, behöver inte ändra något för du är perfekt som du är.